Några grundläggande likheter och skillnader mellan TIG, MIG och MAG

TIG, MIG och MAG innebär allihop svetsning med kortbåge. Kortbåge (ofta förkortat KB) syftar på den korta bågen mellan svetstråden och materialet som ska svetsas. Svetsutrustningen skapar en spänning som är så hög att en ljusbåge bildas mellan tråden och materialet. Ljusbågens elektroner förs över till materialet via svetstråden, och värmer upp det till en temperatur där det börjar smälta. Vid MIG-svetsning och MAG-svetsning blir även tråden så pass varm att den smälter ner i materialet. I TIG använder man däremot en volframelektrod, som inte smälter.

I både MIG och MAG används samma utrustning som i TIG-svetsning, men gaserna som används har helt olika syften: Metal Inert Gas respektive Metal Active Gas, det vill säga en skyddande (icke-reagerande) gas eller en gas som aktivt påverkar det material som svetsas. I samtliga tre svetsningsmetoder kopplas svetsaggregatets strömkälla till materialet som ska svetsas. Genom att köra ut ström i kablaget/munstycket och hålla det nära materialet bildas spänning, och en ljusbåge bildas då från munstycket till materialet.

Vad innebär svetsning med TIG?

TIG står för Tungsten Inert Gas. Tungsten är från början ett svenskt ord, och används internationellt, men i Sverige använder vi paradoxalt nog oftare namnet volfram när vi pratar om detta grundämne. Skyddande (icke-reagerande) gas tillförs, för hand eller automatiskt, för att undvika att materialet som svetsas ska påverkas av syre.

TIG-svetsning är en metod som är enkel att arbeta med, men på grund av den höga åtgången på tillsatsmaterial tenderar kostnaden för svetsen att bli hög. Den stora mängd värme som tillförs gör dessutom att materialet som svetsas inledningsvis är något instabilt, och därmed behöver svalna innan det kan börja bearbetas. TIG-svetsning är dessutom inte vidare exakt, och kräver ofta mycket efterbearbetning, slipning och riktning.

Vad innebär svetsning med MIG?

MIG står för Metal Inert Gas. Den gas som oftast används vid MIG-svetsning är ädelgasen argon, som används för att hålla borta det syre som påverkar materialet som svetsas (till exempel genom oxidering av järn och titan). Det smälta materialets atomer rör sig snabbt och har lätt för att reagera med andra ämnen. Argonet skyddar det smälta materialet från syre, utan att alltså själv påverka eller reagera tillsammans med metallen, fram tills att materialet stelnat.

MIG och MAG är effektiva svetsmetoder för att fylla upp med mycket material, och är vanligt inom många industrier – inte minst de som använder mycket låglegerat stål – men kräver oftast mycket efterbehandling i form av slipning och riktning. På grund av den kraftiga värmepåverkan blir toleranserna inte särskilt bra.

Vad innebär svetsning med MAG?

MAG står för Metal Active Gas. MIG och MAG kräver samma utrustning, strömkälla och trådmatare, men i MAG-svetsning vill man att gasen ska reagera med det material som svetsas. Det kan till exempel handla om att man vill frigöra något i en legering, eller på annat sätt påverka materialet, genom att tillföra ett eller flera ämnen. Koldioxid är den gas som oftast används inom MAG-svetsning.

Vilka fördelar finns med lasersvetsning, jämfört med TIG, MIG och MAG?

Lasersvetsning kan i de flesta fall ersätta traditionell svetsning, med större säkerhet och precision, och dessutom snabbare och vanligen med bara en bråkdel av energiåtgången som krävs vid TIG, MIG eller MAG. Lasersvetsningens snabbhet gynnar produktiviteten, och innebär i praktiken att en enskild laserstation kan producera lika mycket som flera TIG-, MIG-, eller MAG-stationer.

Kostnaderna för gas och tråd försvinner med lasersvetsning, och betydligt mindre energi behöver tillföras grundmaterialet jämfört med traditionell svetsning. Det här leder i sin tur till dels betydligt färre krympningar i fogen, och därigenom mindre risk för formförändringar, dels till att lägre volymer av gaser frigörs; det sistnämnda på grund av att mindre mängder material värms upp vid lasersvetsning.

Till detta kan läggas att lasersvetsning är betydligt säkrare för verkstadspersonalen, jämfört med traditionella svetsningsmetoder. Svetsning med TIG, MIG eller MAG medför en hög risk för att svetsaren utsätter sig för brännskador och värmestrålning, på grund av närheten till svetsprocessen (som behöver hålla en temperatur på minst 1500 grader celsius).

Kontakta mig gärna om du vill veta mer om lasersvetsning, och hur vi på Permanova kan hjälpa dig ta fram en laserstation som kan effektivisera din produktion ytterligare. Du hittar även många fler artiklar om laser och lasersvetsning här på vår hemsida, under Inspiration.